Hanna

29 juli 2011 10:03

Visst är det väldigt modernt med tabletter som skall lösa alla dina problem, men innan handlade ju psykoterapin mycket om lobotomeringar och elchocker (visst finns det kvar lite fortfarande men i mycket, mycket mindre utsträckning) och jag vet faktiskt inte vilket som är värst. Psykologiskt lär ju elchocker vara värre, men att äta massa tabletter förstör ju mycket fysiskt.
Själv äter jag inga tabletter på regebunden basis. Har min pstav som jag börjat bli lite bitter på och om jag har riktigt ont i huvudet så äter jag huvudvärkstabletter.
Ha det bra!

Felicia

29 juli 2011 11:42

Jo det är ju så... Inget av det är bra för kroppen. Men ibland måste man ju...

Själv är jag ju sådan att jag försöker hålla ut med huvudvärk osv innan jag tar tabletter =)

Sköt om dig!

Maria Liljegren

29 juli 2011 13:59

Jag har blandade känslor för medicin! Jag är glad att det finns insulin, för det har ju räddat mitt liv. Förr, innan insulin fanns, så dog man ju av diabetes! Jag äter Fluoxetin för att få lite ryggrad, vilket hjälper mig hyfsat.
Men det finns skrämmande mycket preparat som stoppas i stackars människokroppar. Jag har praktiserat på psykakuten, och oj vad mycket patienterna får istoppat!!

Maria Liljegren

Felicia

29 juli 2011 20:45

Ja vissa preparat är riktigt bra. För dom som inte kan klara sig utan på något vis. Som i ditt fall... Men mot psykiska åkommor så tycker man allt att dom skall ge mer behandling än mediciner =)

sandra

2 augusti 2011 14:32

ja e tacksam för alla mediciner som finns..utan mina dagliga mediciner skulle ja falla in i koma efter ca tre dagar utan dom o aldrig vakna mer..ja hatar att va beroende av läkemedel för att överleva för tror inte d finns en enda människa som frivilligt knaprar i sig 15-20 tabletter om dan..men ja måste..sen mina mediciner ja har mot d psykiska e ja oxå tacksam för..utan dom skulle ja antagligen inte sitta här nu heller..dom hjälper en komma upp ur d värsta när man sj inte orkar kämpa o när dom hjälpt en upp en bit kan man börja arbeta sj på att ta sig upp ur allt..blir så arg på folk som kallar antideprisiva mediciner för lyckopiller för ja kan lova att d finns inget lyckligt över dom tabletterna..äter du såna e/har du varit så långt nere att du inte ens sett solen..
men d e bara min åsikt=)

Felicia

2 augusti 2011 15:27

Jo i många situationer är det jävligt bra att mediciner finns... Jag har mått riktigt dåligt i mina dar och testat mediciner mor de mesta men inget som direkt hjälpt mig... Nu har jag ju concerta som hjälper mig att klara av att vara bland folk lättare. =)

Sköt om dig