Jisses, vad ska man skriva. Somnade sent igår... Vaknade tidigt idag... har inte lyckats äta mer än lite choklad... Suck vad less jag blir på mig själv. Sen är jag jävligt förvirrad har varit det ett tag nu... Men tänker då inte gå in på detaljer, tycker bara att allt är konstigt! Och jag vet inte längre vart jag står eller någon runt om mig. Liksom allt vänder fram och tillbaka... 

Ibland önskar man mer att man hade någon att prata med mer än killen som förstår och inte klankar ner på något oavsett vad man skulle säga... men men... 

På tal om ingenting, i förrgår tror jag det var så fick jag världens sötaste mötande när jag och killen kom hem från fkp. Det var grannens katt som bokstavligen skenade till mig! Hon gick inte mer än max 50 cm från mig. höll sig gärna precis in till mig.Och jag märkte på henne att hade jag struntat i henne och gått upp hade hon följt med så jag följde henne hem och fixa så hon blen insläppt av grannens kille... När vi gick på gräset som är mellan husen så saktade jag ner lite bara för att. Men ja vad gjorde katten då, jo hon stannade snurrade runt så hon bara var 40-50 cm före eller precis bredvid. hon kollade mycket bakåt för att se så jag verkligen var med. och i trappuppgången så tände jag då jag hatar att gå i den trappuppgången när det är mörkt. och hon väntade vid första trappsteget. och började g¨när jag var precis bakom henne. Hon höll ca en fotlängd från mig och när vi väntade på att grannen skulle öppna så kollade hon massor på mig och ville bli klappad. tycker det är konstigt då den underbara katten aldrig betett sig så mot mig. ^^ Men men, sen brukar hon inte spinna med en gång heller när jag klappat henne... <3  Bild tagen från grannens blogg på mamma katt när hon hade kattungar...